ANKARA – Joakim Medin, svensk frilansjournalist, riskerar tolv års fängelse i Turkiet. Anklagad för terrorbrott och förolämpning av president Recep Tayyip Erdoğan har hans fall blivit en symbol för hotet mot pressfriheten. Nu riktas världens blickar mot rättegången som startar nästa vecka.
Medin greps den 27 mars på Istanbuls flygplats. Han skulle rapportera om protester efter gripandet av oppositionsledaren Ekrem İmamoğlu. Efter en månad i det ökända MarmAXIS-fängelset i Silivri åtalades han i onsdags. Åklagaren pekar på hans artiklar om kurdiska frågor och inlägg på sociala medier som bevis för ”terrorpropaganda” och förolämpning av Erdoğan. Men i Sverige och internationellt ses åtalet som ett angrepp på journalistiken.
När journalistik blir brott
Joakim Medins arbete är själva kärnan i åtalet. Tre artiklar från 2023 i Dagens ETC, hans böcker om kurder i Syrien och några inlägg på X används som bevis. Åklagaren hävdar att Medins rapportering om PKK ”legitimerar” organisationens handlingar. Men enligt MLSA, som företräder honom, saknar anklagelserna laglig grund.
”Det här är ett försök att tysta en journalist som vågar rapportera om Turkiets känsligaste frågor,” säger Andreas Gustavsson, chefredaktör på Dagens ETC. ”Joakims artiklar är journalistik, inte terrorism.”
En familj i ovisshet
Medan rättegången närmar sig bär Medins fru, Sofie Axelsson, på en tung börda. Gravid med parets första barn kämpar hon med ovissheten. ”Det känns som att livet har pausats,” säger hon till Aftonbladet. Hennes ord har väckt en våg av stöd i Sverige, där många uppmanar till bojkott av Turkiet som resmål tills Medin är fri.
Turkiets attack mot pressfriheten
Joakim Medins fall är inget undantag. Turkiet rankas på plats 149 av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Under Erdoğan har journalister fängslats i rekordantal, särskilt de som rapporterar om kurdiska frågor. Gripandet av Medin och utvisningen av BBC-journalisten Mark Lowen i april visar en ny hårdhet mot utländska reportrar.
”Turkiet skickar en tydlig signal: rapportera inte om oss, eller betala priset,” säger Emma Sinclair Webb från Human Rights Watch. Medins snabba åtal – bara en månad efter gripandet – väcker misstankar om politiska motiv, kanske för att skrämma utländska journalister eller pressa Sverige i diplomatiska frågor.
Sveriges svåra val
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard lovar att kämpa för Medins frigivning. Svenska ambassaden söker tillstånd för att närvara vid rättegången den 30 april i Ankara. Men fallet sätter Sverige i ett diplomatiskt dilemma. Efter Natosamarbetet 2023 har Sverige och Turkiet avtal om säkerhet och ekonomi. Vissa debattörer kräver att Sverige fryser dessa avtal om Medin inte släpps, medan regeringen hittills agerar försiktigt.
”Vi måste stå upp för pressfriheten, även om det kostar,” skriver en debattör i Dagens Nyheter. Samtidigt ifrågasätter vissa, särskilt på ytterhögern, varför Medin reste utan journalistvisum – en vanlig praxis för att undvika regimens övervakning.
Vad står på spel?
Rättegången om förolämpning av Erdoğan är öppen för journalister och ambassadpersonal, vilket ger hopp om insyn. Men risken för en fällande dom är stor – i Turkiet frikänns få i terroråtal. Fallet Joakim Medin handlar om mer än en journalists framtid. Det är en prövning av hur Sverige och världen försvarar pressfriheten mot auktoritära regimer.
När domstolen i Ankara öppnar nästa vecka kommer Joakim Medins öde att avgöras. Men hans kamp för rätten att rapportera sanningen har redan tänt en gnista av solidaritet – i Sverige och bortom.
Faktaruta: Joakim Medins fall
- Gripande: 27 mars 2025, Istanbul.
- Anklagelser: Terrorbrott (max 9 år), förolämpning av Erdoğan (max 3 år).
- Rättegång: Startar 30 april 2025 i Ankara.
- Fängelse: Marmara, Silivri, högsäkerhetsfängelse.
- Sveriges respons: UD arbetar för frigivning, ambassaden söker tillstånd att närvara.
Källor: Dagens ETC, Aftonbladet, SVT Nyheter, Human Rights Watch, MLSA
Vad tycker du?