VATIKANSTATEN – Robert Francis Prevost, född 1955 i Chicago, har gått från att vara en ung altarpolare i en katolsk församling till att bli en av Katolska kyrkans mest inflytelserika gestalter. Med en karriär som sträcker sig över missionärsarbete i Peru, ledarskap i Augustinerorden och höga poster i Vatikanen, har Prevost präglats av sin kulturella mångfald och pastorala engagemang. Hans val till påve Leo XIV markerar honom som den första amerikanske påven, men vem är mannen bakom den vita kåpan?

Tidigt liv och kallelse

Robert Prevost föddes den 14 september 1955 i Chicago, med rötter i en familj av fransk, italiensk och spansk härkomst. Hans far, Louis Marius Prevost, var kateket, och hans mor, Mildred Martínez, var känd för att laga mat som lockade präster till familjens hem, enligt The Pillar. Som barn tjänade han som altarpolare och gick i en augustinsk församlingsskola, där han tidigt kände en kallelse till prästerskapet. Efter att ha tagit en kandidatexamen i matematik vid Villanova University 1977 gick han in i Augustinerorden, där han avlade sina första löften 1978 och högtidliga löften 1981. Han prästvigdes i Rom 1982 och fortsatte med studier i kanonisk rätt vid Påvliga universitetet St. Thomas Aquinas (Angelicum), där han tog en licentiat 1984 och en doktorsexamen 1987.

Missionärsarbete i Peru

Prevosts liv präglades starkt av hans tid i Peru, där han blev naturaliserad medborgare. År 1985 sändes han till Chulucanas i nordvästra Peru, där han tjänade som kansler och katedralsvikar. Från 1988 till 1998 ledde han Augustinerordens seminarium i Trujillo, undervisade i kanonisk rätt och grundade en församling som kyrkoherde. Han var också domare vid en kyrklig domstol och medlem i Trujillos konsultkollegium. Hans arbete i Peru, där han lärde sig spanska och reste genom djungel och berg, formade hans syn på kyrkan som en närvarande kraft i människors liv. ”Jag lärde mig att möta människor där de är,” har han sagt om sin tid i Latinamerika, enligt Catholic News Agency.

Ledarskap och kontroverser

År 1999 blev Prevost provinsial för Augustinerordens Chicago-provins, och 2001 valdes han till ordens prior general, en roll han innehade till 2013. Under denna tid reste han globalt för att stärka ordens arbete, men hans ledarskap överskuggades av kontroverser. År 2000 tillät han prästen James Ray, avstängd för trovärdiga anklagelser om sexuella övergrepp mot minderåriga, att bo i ett kloster nära en skola utan att informera skolan. Ray flyttades 2002 och avkragades 2012. År 2022 anklagades Prevost för att inte ha utrett övergreppsanklagelser mot två präster i Chiclayo, men stiftet förnekade detta. Kritiker har ifrågasatt hans hantering, medan försvarare menar att fallen rapporterats missvisande, enligt The Pillar.

Karriär i Vatikanen

Prevosts stigande stjärna i kyrkan ledde till att påve Franciskus 2014 utsåg honom till apostolisk administratör för Chiclayo i Peru, och 2015 blev han biskop där. Han tjänade också som administratör för Callao 2020–2021 och var medlem i flera vatikanska dikasterier. I januari 2023 kallades han till Rom som prefekt för Dikasteriet för biskopar, en roll som formar kyrkans globala ledarskap, och blev president för Påvliga kommissionen för Latinamerika. Samma år utsågs han till kardinal, och i februari 2025 upphöjdes han till kardinal-biskop av Albano. Hans närhet till Franciskus reformer, särskilt betoningen på synodalitet och pastoral närvaro, gjorde honom till en framträdande figur inför konklaven 2025.

En brobyggare med global profil

Med flytande kunskaper i engelska, spanska och italienska, och erfarenhet från både Nord- och Sydamerika, ses Prevost som en brobyggare i en splittrad kyrka. Hans stöd för Franciskus inkluderingspolitik, som att tillåta frånskilda och omgifta att ta emot nattvarden, har gjort honom populär bland progressiva katoliker, men hans försiktighet i HBTQ-frågor har väckt viss kritik, enligt The College of Cardinals Report. På X beskrivs han som ”tyst men strategisk”, med användaren @CultureExploreX som skriver: ”Prevost är en outsider som blev insider, hans Peru-tid gör honom unik.”

Betydelse för Sverige

I Sverige, där Katolska kyrkan är en minoritet med cirka 125 000 medlemmar, är Prevosts profil relevant för hans fokus på social rättvisa och utbildning, som resonerar med svenska katoliker och ekumeniska kretsar. Hans val till påve, rapporterat av Vinkeln.se, har väckt intresse bland svenska troende, som ser hans amerikanska bakgrund som ett tecken på kyrkans globalisering. Tidigare påvar har besökt Sverige, som Johannes Paulus II 1989, och Prevosts missionärsanda kan inspirera till framtida engagemang i Norden.

Vem är Robert Prevost som person?

Bortom titlarna är Prevost känd för sin jordnära stil och humor. I Peru cyklade han mellan byar för att möta församlingsmedlemmar, och i Rom har han setts ta promenader utan pompa. Hans kärlek till peruansk mat och intresse för klassisk musik, särskilt Mozart, avslöjar en mänsklig sida. Trots kontroverserna beskrivs han av kollegor som reflekterande och engagerad i att läka kyrkans sår, enligt Catholic News Agency. Hans liv, från Chicagos gator till Vatikanens korridorer, visar en man formad av tro, mångfald och en vilja att tjäna.

Faktaruta: Vem är Robert Prevost?

• Född: 14 september 1955, Chicago, USA.
• Bakgrund: Augustinerpräst, missionär i Peru, kardinal och prefekt för Dikasteriet för biskopar.
• Kontroverser: Kritik för hantering av övergreppsanklagelser i Chicago (2000) och Chiclayo (2022).
• Personligt: Flytande i spanska, italienska, älskar peruansk mat och Mozart.
• Svensk relevans: Hans globala perspektiv och fokus på rättvisa inspirerar svenska katoliker.