Sverige
Uranbrytningsförbudet slopas nästa år – kommunveto faller
Regeringen lägger på torsdag en proposition som avskaffar uranförbudet från 1 januari 2026. Först tillåts små uttag när uran uppkommer som biprodukt; på sikt vill regeringen jämställa uranbrytning med annan gruvdrift och ta bort kommunalt veto, med visst inflytande kvar via plan- och bygglagen. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari hänvisar till energiförsörjning och självförsörjning. Socialdemokraterna motsätter sig och varnar för risker för miljö och vattenkvalitet.
Regeringen lägger på torsdag en proposition som avskaffar förbudet mot uranbrytning. Lagändringen föreslås gälla från 1 januari 2026. Inledningsvis tillåts mindre uttag där uran är biprodukt; kommunalt veto kvarstår delvis. Regeringen vill senare likställa uran med annan gruvverksamhet, vilket skulle ta bort vetot. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari hänvisar till energiförsörjning och självförsörjning. Socialdemokraterna säger nej med hänvisning till miljö- och vattenrisker och kräver kommunalt veto.
Vinkeln bakom:
Vad som utelämnades
Begränsad genomgång av miljö- och vattenrisker, avfall/tailings, strålskydd och tillsyn. Få fakta om alunskifferns särskilda risker (undantag hos SVT), lokaldemokrati/Samiska rättigheter, ekonomiska konsekvenser, tillståndsprocesser och tidslinje, importberoende och marknadspriser för uran. Avsaknad av alternativpolicy (energi- och försörjningsmix) och kommunernas praktiska inflytande via PBL.
Sammanfattning
Bevakningen är i huvudsak TT-styrd: regeringsramen om energisäkerhet och stegvis avreglering dominerar, med kort S-kritik. Vissa redaktioner (SVT/SR) adderar miljö- och geologikontext. Rubriker om slopat kommunveto kan ge intryck av omedelbar förändring trots stegvis process. Höger- och mittenmedier är flest i materialet; vänsterperspektiv förekommer men är mindre framträdande.
Språklig bias
Språket är övervägande neutralt och myndighetsnära. Regeringens ordval återges: "goda förutsättningar", "stå upp för", "säkerställa energiförsörjningen". Oppositionen ges korta, värdeladdade invändningar: "för stora risker". Få emotiva ord i övrigt; process- och faktatermer dominerar ("proposition", "lagändring", "kommunalt veto").
Rubrikbias
Rubrikerna betonar beslutet som klart och nära förestående ("tas bort nästa år", "kommunveto försvinner"). Flera bygger på TT och låter regeringsramen dominera. Vissa rubriker om kommunvetot överdriver tidpunkten – i brödtexten framgår att vetot först kvarstår delvis och att full slopning ligger i nästa steg. Några medier (SR/SVT) preciserar stegvis införande och kontext om alunskiffer.
Vinkeln bakom:
Vad som utelämnades
Begränsad genomgång av miljö- och vattenrisker, avfall/tailings, strålskydd och tillsyn. Få fakta om alunskifferns särskilda risker (undantag hos SVT), lokaldemokrati/Samiska rättigheter, ekonomiska konsekvenser, tillståndsprocesser och tidslinje, importberoende och marknadspriser för uran. Avsaknad av alternativpolicy (energi- och försörjningsmix) och kommunernas praktiska inflytande via PBL.
Sammanfattning
Bevakningen är i huvudsak TT-styrd: regeringsramen om energisäkerhet och stegvis avreglering dominerar, med kort S-kritik. Vissa redaktioner (SVT/SR) adderar miljö- och geologikontext. Rubriker om slopat kommunveto kan ge intryck av omedelbar förändring trots stegvis process. Höger- och mittenmedier är flest i materialet; vänsterperspektiv förekommer men är mindre framträdande.
Språklig bias
Språket är övervägande neutralt och myndighetsnära. Regeringens ordval återges: "goda förutsättningar", "stå upp för", "säkerställa energiförsörjningen". Oppositionen ges korta, värdeladdade invändningar: "för stora risker". Få emotiva ord i övrigt; process- och faktatermer dominerar ("proposition", "lagändring", "kommunalt veto").
Rubrikbias
Rubrikerna betonar beslutet som klart och nära förestående ("tas bort nästa år", "kommunveto försvinner"). Flera bygger på TT och låter regeringsramen dominera. Vissa rubriker om kommunvetot överdriver tidpunkten – i brödtexten framgår att vetot först kvarstår delvis och att full slopning ligger i nästa steg. Några medier (SR/SVT) preciserar stegvis införande och kontext om alunskiffer.
Sverige
Uranbrytningsförbudet slopas nästa år – kommunveto faller
Regeringen lägger på torsdag en proposition som avskaffar förbudet mot uranbrytning. Lagändringen föreslås gälla från 1 januari 2026. Inledningsvis tillåts mindre uttag där uran är biprodukt; kommunalt veto kvarstår delvis. Regeringen vill senare likställa uran med annan gruvverksamhet, vilket skulle ta bort vetot. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari hänvisar till energiförsörjning och självförsörjning. Socialdemokraterna säger nej med hänvisning till miljö- och vattenrisker och kräver kommunalt veto.
Vinkeln bakom:
Vad som utelämnades
Begränsad genomgång av miljö- och vattenrisker, avfall/tailings, strålskydd och tillsyn. Få fakta om alunskifferns särskilda risker (undantag hos SVT), lokaldemokrati/Samiska rättigheter, ekonomiska konsekvenser, tillståndsprocesser och tidslinje, importberoende och marknadspriser för uran. Avsaknad av alternativpolicy (energi- och försörjningsmix) och kommunernas praktiska inflytande via PBL.
Sammanfattning
Bevakningen är i huvudsak TT-styrd: regeringsramen om energisäkerhet och stegvis avreglering dominerar, med kort S-kritik. Vissa redaktioner (SVT/SR) adderar miljö- och geologikontext. Rubriker om slopat kommunveto kan ge intryck av omedelbar förändring trots stegvis process. Höger- och mittenmedier är flest i materialet; vänsterperspektiv förekommer men är mindre framträdande.
Språklig bias
Språket är övervägande neutralt och myndighetsnära. Regeringens ordval återges: "goda förutsättningar", "stå upp för", "säkerställa energiförsörjningen". Oppositionen ges korta, värdeladdade invändningar: "för stora risker". Få emotiva ord i övrigt; process- och faktatermer dominerar ("proposition", "lagändring", "kommunalt veto").
Rubrikbias
Rubrikerna betonar beslutet som klart och nära förestående ("tas bort nästa år", "kommunveto försvinner"). Flera bygger på TT och låter regeringsramen dominera. Vissa rubriker om kommunvetot överdriver tidpunkten – i brödtexten framgår att vetot först kvarstår delvis och att full slopning ligger i nästa steg. Några medier (SR/SVT) preciserar stegvis införande och kontext om alunskiffer.
Du måste vara inloggad för att kommentera.
Kommentarer
0