Sollefteå sjukhus läggs ned – Nedmonteras

SOLLEFTEÅ – Efter år av protester, ockupationer och till och med dödshot är det nu klart: stora delar av Sollefteå sjukhus läggs ned. Beslutet, som röstades igenom med knapp majoritet, innebär att 146 jobb försvinner och att avancerad vård flyttas till Sundsvall och Örnsköldsvik. För invånarna är det en käftsmäll – och många fruktar för framtiden. ”De vill döda vår stad”, säger en demonstrant. Vad blir kvar av vården i Sollefteå?

Ett sjukhus i spillror

Det är en dyster dag för Sollefteå. Regionfullmäktige i Västernorrland, med Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet i spetsen, har klubbat igenom en dramatisk nedmontering av sjukhuset. Från och med 2025 kommer intensivvården, operationsverksamheten, ortopedin och barn- och ungdomsmedicinen att försvinna. Sjukhuset, som en gång var en livlina för Ådalen, ska nu fokusera på vård av multisjuka äldre, med en akutmottagning som blir kvar men där svårt sjuka slussas vidare till Sundsvall eller Örnsköldsvik. Totalt försvinner 146 tjänster, medan de andra sjukhusen får ett tillskott på runt 100 jobb.

Beslutet är kulmen på en lång strid. Redan 2017 stängdes BB och akutkirurgin, vilket ledde till massiva protester och en ockupation av sjukhuset. Nu känns slaget ännu hårdare. ”Det är som att de långsamt stryper oss”, säger Tova Modéen, som organiserade en demonstration där över 3 600 personer marscherade i februari. Butiker i Sollefteå stängde i protest, och parkeringen utanför sjukhuset fylldes av gråtande mammor, barn och talare. Men ilskan räckte inte – politikerna stod fast.

Dödshot och politisk spricka

Vägen till beslutet har varit kantad av konflikt. I mars avbröts ett regionfullmäktigemöte i Härnösand efter att tre brev med dödshot riktats mot politiker och tjänstemän. ”Det är ett mycket allvarligt läge”, sa ordföranden Birgit Johansson när salen evakuerades. Hoten, kopplade till sjukhusfrågan, har skakat regionen. En socialdemokratisk politiker tvingades lämna sina uppdrag efter att ha hotat en partikollega, och debatten har blottat djupa klyftor – inte bara mellan partier utan inom dem. Socialdemokraterna i Sollefteå kommun står emot sina egna i regionen, och oppositionen, med Vänsterpartiet och Sjukvårdspartiet, kallar beslutet ”vanvettigt”.

Politikerna bakom neddragningarna hävdar att det är nödvändigt. Regionen spenderar mest i Sverige på sjukhusvård men har en underfinansierad primärvård, enligt hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Viktoria Jansson. Besparingen på 46 miljoner kronor ska stärka vårdcentralerna och effektivisera vården. Men kritikerna är skoningslösa. ”Det är en spottstyver i en budget på 8 miljarder”, säger Läkarförbundets Lars Rocksén, som varnar för försämrad patientsäkerhet och ökad press på redan överbelastade sjukhus i Sundsvall och Örnsköldsvik.

Konsekvenser: ”Folk kommer dö”

För Sollefteås invånare är konsekvenserna skrämmande. Utan intensivvård och akutkirurgi kan en hjärtinfarkt eller stroke innebära en tre timmars resa till vård – om man ens hinner. ”Folk kommer dö”, säger oppositionsrådet John Åberg, som delar invånarnas oro. En 18-åring avled nyligen på akuten, enligt X-inlägg, på grund av att ingen kirurg fanns på plats. Händelsen har eldat på ilskan. Försvarsmakten, som återstartar regementet I 21 i Sollefteå, har också väckt frågor. Deras doktrin kräver snabb vård vid trauma, men utan ett fullskaligt sjukhus blir det omöjligt att uppfylla, menar kritiker.

Sollefteå kommun har kämpat för att rädda sjukhuset. De erbjöd 23 miljoner kronor årligen för att behålla vården, men regionen sa nej med hänvisning till kommunallagen. Nu vänder sig kommunen till staten med ett förslag om att göra sjukhuset till ett nationellt beredskapssjukhus, särskilt med tanke på Sveriges Nato-medlemskap. Men hoppet är svagt. ”Vi ger inte upp, men det känns som att de redan bestämt sig”, säger en kommunpolitiker.

Sverige ser på: En landsbygd i kris

Sollefteås öde är en varningsklocka för hela Sverige. Landsbygden kämpar medan vården centraliseras till storstäderna. Sedan 2015 har Sollefteå förlorat BB, kvinnosjukvård och nu det mesta av specialistvården. Invånare tvingas resa över 100 kilometer för att föda barn, och berättelser om födslar i bilar har blivit en smärtsam symbol för neddragningarna. ”Vill de att vi ska flytta härifrån?” undrar Tova Modéen. Sollefteås befolkning har minskat i decennier, och utan ett fungerande sjukhus fruktar många att fler lämnar.

Debatten har nått bortom Sverige. Finsk media har lyft att Sollefteå sjukhus, som pekas ut som viktigt för vård av krigsskadade från norra Finland, nu hotas. I en tid när Sverige rustar för totalförsvar och Nato-samarbete känns beslutet som ett hån för många. På X sprids frustration: ”84 miljarder till Ukraina, men inget till Sollefteå”, skriver en användare. Känslan av att landsbygden offras är stark.

Framtiden: Vad blir kvar?

När dammet lagt sig kommer Sollefteå sjukhus att vara en skugga av sitt forna jag. En akutmottagning, några specialistmottagningar och vård för äldre är vad som återstår. Avvecklingen börjar redan i sommar och ska vara klar 2027. För invånarna väntar osäkerhet, och för vårdpersonalen hotar uppsägningar eller flytt. Oppositionen lovar att fortsätta kämpa, och kommunen hoppas på statens hjälp, men för många känns slaget redan förlorat.

Sollefteås historia visar en landsbygd som vägrar ge upp, men också en verklighet där ekonomiska kalkyler väger tyngre än människors trygghet. ”Vi är inte bara siffror i en budget”, säger en demonstrant. Frågan är om någon lyssnar.

Faktaruta: Nedläggningen av Sollefteå sjukhus

• Händelse: Stora delar av sjukhuset läggs ned, beslut fattat 5 maj 2025.
• Förändringar: Intensivvård, operationer och specialistvård flyttas, 146 tjänster försvinner.
• Konsekvenser: Fokus på äldre multisjuka, akutpatienter slussas till Sundsvall/Örnsköldsvik.
• Svensk påverkan: Ökad centralisering, oro för patientsäkerhet och landsbygdens framtid.
• Reaktioner: Protester, dödshot, kommunens försök att rädda sjukhuset.