Se blodmånen i Sverige – tid och datum 2025
En blodmåne syns i Sverige på söndagskvällen när fullmånen hamnar i jordens skugga. Fenomenet inträffar ungefär vartannat år i Sverige och syns för en stor del av världens befolkning. Månförmörkelsen uppstår när månen stiger över östra horisonten, omkring halv åtta, och varar i cirka en och en halv timme. Forskare visar att månens röda färg beror på solljus som bryts i jordens atmosfär. Vädertillstånd kan dock göra observationen svår.
En blodmåne syns i Sverige på söndagskvällen när fullmånen hamnar i jordens skugga. Fenomenet inträffar ungefär vartannat år i Sverige och syns för en stor del av världens befolkning. Månförmörkelsen uppstår när månen stiger över östra horisonten, omkring halv åtta, och varar i cirka en och en halv timme. Forskare visar att månens röda färg beror på solljus som bryts i jordens atmosfär. Vädertillstånd kan dock göra observationen svår.
Vinkeln bakom:
Vad som utelämnades
Utelämnar koppling till bredare samhällsfrågor som rymd- och klimatpolitik, statliga satsningar eller säkerhet; saknas politiska motargument eller partisan perspektiv.
Sammanfattning
Bevakningen domineras av vetenskaplig förklaring och praktiska råd om hur man ser blodmånen. Källor är mest forskare/meteorologer; inga politiska röster används. Rubrikerna speglar händelsen och vädret, och brödtexten följer rubriken. Några artiklar nämner SMHI och klimatfaktorer, vilket indirekt anknyter till miljöfrågor men inget parti framhävs. Sammantaget är bevakningen neutral politiskt; ingen dominerande vänster/höger-dimension syns i materialet; det finns ingen påverkan på partisympatier enligt texten.
Språklig bias
Språket är övervägande sakligt och vetenskapsfokuserat; rubrikerna varierar i emotionell laddning mellan outlets (mer färgstarka hos Expressen och DN, lugnare hos Omni/SR). Används meteorologi- och astronomi-termer samt praktiska råd om observation.
Rubrikbias
Dominant vinklar är den vetenskapliga förklaringen av blodmåne-fenomenet och praktiska tips för observation; rubrikerna fångar händelsen och vädret utan politisk konnotation; rubrik–brödtext matchning är god.
Vinkeln bakom:
Vad som utelämnades
Utelämnar koppling till bredare samhällsfrågor som rymd- och klimatpolitik, statliga satsningar eller säkerhet; saknas politiska motargument eller partisan perspektiv.
Sammanfattning
Bevakningen domineras av vetenskaplig förklaring och praktiska råd om hur man ser blodmånen. Källor är mest forskare/meteorologer; inga politiska röster används. Rubrikerna speglar händelsen och vädret, och brödtexten följer rubriken. Några artiklar nämner SMHI och klimatfaktorer, vilket indirekt anknyter till miljöfrågor men inget parti framhävs. Sammantaget är bevakningen neutral politiskt; ingen dominerande vänster/höger-dimension syns i materialet; det finns ingen påverkan på partisympatier enligt texten.
Språklig bias
Språket är övervägande sakligt och vetenskapsfokuserat; rubrikerna varierar i emotionell laddning mellan outlets (mer färgstarka hos Expressen och DN, lugnare hos Omni/SR). Används meteorologi- och astronomi-termer samt praktiska råd om observation.
Rubrikbias
Dominant vinklar är den vetenskapliga förklaringen av blodmåne-fenomenet och praktiska tips för observation; rubrikerna fångar händelsen och vädret utan politisk konnotation; rubrik–brödtext matchning är god.
Se blodmånen i Sverige – tid och datum 2025
En blodmåne syns i Sverige på söndagskvällen när fullmånen hamnar i jordens skugga. Fenomenet inträffar ungefär vartannat år i Sverige och syns för en stor del av världens befolkning. Månförmörkelsen uppstår när månen stiger över östra horisonten, omkring halv åtta, och varar i cirka en och en halv timme. Forskare visar att månens röda färg beror på solljus som bryts i jordens atmosfär. Vädertillstånd kan dock göra observationen svår.
Vinkeln bakom:
Vad som utelämnades
Utelämnar koppling till bredare samhällsfrågor som rymd- och klimatpolitik, statliga satsningar eller säkerhet; saknas politiska motargument eller partisan perspektiv.
Sammanfattning
Bevakningen domineras av vetenskaplig förklaring och praktiska råd om hur man ser blodmånen. Källor är mest forskare/meteorologer; inga politiska röster används. Rubrikerna speglar händelsen och vädret, och brödtexten följer rubriken. Några artiklar nämner SMHI och klimatfaktorer, vilket indirekt anknyter till miljöfrågor men inget parti framhävs. Sammantaget är bevakningen neutral politiskt; ingen dominerande vänster/höger-dimension syns i materialet; det finns ingen påverkan på partisympatier enligt texten.
Språklig bias
Språket är övervägande sakligt och vetenskapsfokuserat; rubrikerna varierar i emotionell laddning mellan outlets (mer färgstarka hos Expressen och DN, lugnare hos Omni/SR). Används meteorologi- och astronomi-termer samt praktiska råd om observation.
Rubrikbias
Dominant vinklar är den vetenskapliga förklaringen av blodmåne-fenomenet och praktiska tips för observation; rubrikerna fångar händelsen och vädret utan politisk konnotation; rubrik–brödtext matchning är god.
Du måste vara inloggad för att kommentera.
Kommentarer
0