PARIS – Den 13 maj 2025 dömdes den franske skådespelaren Gérard Depardieu av en domstol i Paris för sexuella övergrepp mot två kvinnor på inspelningen av filmen Les Volets Verts (De gröna fönsterluckorna) 2021. Den 76-årige skådespelaren, en ikon inom fransk film, fick en 18 månaders villkorlig dom, böter på 29 040 euro (cirka 330 000 SEK) och beordrades att registreras i Frankrikes nationella sexförbrytarregister. Fallet, som är det mest högprofilerade #MeToo-fallet i Frankrike, markerar en viktig vändpunkt för hur landet och dess filmindustri hanterar anklagelser om sexuella övergrepp mot framstående personer.

Bakgrund och dom

Gérard Depardieu, känd för över 200 filmer som Cyrano de Bergerac och Green Card, har under de senaste åren anklagats för sexuella övergrepp av över 20 kvinnor, men detta är första gången han dömts i domstol. Rättegången, som ägde rum under fyra dagar i mars 2025, fokuserade på anklagelser från två kvinnor: en 54-årig scenograf vid namn Amélie och en 34-årig regiassistent som valt att vara anonym. Båda anklagade Depardieu för att ha antastat dem under inspelningen av Les Volets Verts i Paris 2021.

Enligt Reuters och BBC fann domstolen att Amélie gav ett konsekvent och trovärdigt vittnesmål, underbyggt av tre vittnen, om hur Depardieu fångade henne mellan sina ben och rörde hennes höfter, skinkor och bröst samtidigt som han använde obscent språk. Regiassistenten beskrev tre incidenter där Depardieu rörde hennes skinkor och bröst, både på inspelningsplatsen och på gatan. Domaren Thierry Donard kritiserade Depardieu för att inte ha förstått begreppet samtycke eller de traumatiska konsekvenserna av hans beteende, och sade: ”Han verkar inte ha greppat de skadliga och traumatiska effekterna av sitt beteende mot de kvinnor han antastade”.

Depardieu, som inte var närvarande vid domen utan arbetade på en filminspelning i Azorerna, har konsekvent förnekat anklagelserna. Hans advokat, Jérémie Assous, meddelade att han kommer att överklaga beslutet och kallade åklagarsidan för ”mer militanter än advokater”. Depardieu hävdade under rättegången att han kan ha rört kvinnorna av misstag eller för att hålla balansen, och att han inte ser att en hand på någons skinkor är ett sexuellt övergrepp.

Rättegångens förlopp

Rättegången, som inleddes den 24 mars 2025 efter att ha skjutits upp från oktober 2024 på grund av Depardieus hälsoproblem (diabetes och fyrdubbel hjärtoperation), präglades av hetsiga utbyten mellan försvaret och åklagarsidan. Åklagaren Laurent Guy krävde en 18 månaders villkorlig dom och 20 000 euro i böter, och fördömde Depardieus ”totala förnekelse och oförmåga att ifrågasätta sig själv”. Kvinnornas advokater, Carine Durrieu-Diebolt och Claude Vincent, beskrev Depardieu som en ”sexuell predator” och ”misogyn” som utnyttjat sin ställning i filmbranschen.

Amélie berättade i rätten om hur Depardieu fångade henne i en trång korridor, rörde hennes kropp och använde grovt språk, inklusive en uppmaning att röra hans penis. Regiassistenten rapporterade att Depardieu kallade henne ”skvallerbytta” efter att hon berättat om övergreppen för en överordnad, och att han vägrade ha henne nära sig. Domstolen fann att båda kvinnornas vittnesmål var konsekventa och underbyggda, medan Depardieus förklaringar var ”otrovärdiga” och motsägelsefulla.

Reaktioner och betydelse

Domen mottogs med glädje av målsägandena. Amélie, som var närvarande vid domen, sade till reportrar: ”Jag är väldigt rörd. Det är en seger för mig och ett stort steg framåt. Jag känner att rättvisa har skipats”. Hennes advokat, Carine Durrieu-Diebolt, tillade: ”Det är en seger för alla kvinnor bakom detta fall. Vi hoppas att detta markerar slutet på straffrihet för en konstnär i filmbranschen”. Fallet sammanföll med öppningen av Cannes filmfestival, vilket ledde till uppmaningar om att filmvärlden ska reflektera över Depardieus offer.

Fallet har väckt starka reaktioner i Frankrike, där #MeToo-rörelsen haft svårt att få samma genomslag som i USA. Vissa, inklusive skådespelare som Fanny Ardant och Vincent Perez, har stöttat Depardieu, medan andra, som feministiska aktivister, ser domen som ett bevis på förändrade attityder. Demonstranter utanför rättssalen i mars skanderade slagord som ”Offer, vi tror er; förövare, vi ser er”. Händelsen följer andra högprofilerade fall, som Gisèle Pelicots, där hennes ex-make dömdes för att ha drogat och låtit män våldta henne, vilket stärkt debatten om sexuellt våld i Frankrike.

På sociala medier har reaktionerna varit blandade. Vissa uttrycker stöd för offren och ser domen som ett steg framåt för #MeToo (@AnnikaJoeres), medan andra ifrågasätter processen och försvarar Depardieu som en konstnär (@franceinfo).

Framtida konsekvenser

Depardieu står inför ytterligare en potentiell rättegång för våldtäkt och sexuella övergrepp, baserat på anklagelser från skådespelerskan Charlotte Arnould från 2018. Paris åklagarmyndighet har begärt att detta fall går till rättegång, men datum är inte fastställt. Hans fortsatta arbete i filmbranschen, inklusive en ny inspelning med Fanny Ardant i Azorerna, har väckt kritik för att signalera en viss straffrihet.

Ur ett svenskt perspektiv belyser fallet frågor om maktmissbruk och arbetsmiljö inom kulturbranschen. Sverige, som har en stark tradition av jämställdhet och #MeToo-debatt, kan dra lärdomar av hur Frankrike hanterar högprofilerade fall. Domen kan inspirera till strängare riktlinjer för att skydda anställda i film- och kulturindustrin, och stärka diskussionen om samtycke och ansvarstagande.

Framtiden för Depardieu och filmindustrin

Trots domen fortsätter Depardieu att arbeta, vilket visar på den komplexa relationen mellan konst och moral i Frankrike. Hans karriär, som sträcker sig över 250 filmer och en Oscarsnominering, har gjort honom till en nationalikon, men hans handlingar har kastat en skugga över hans arv. Domen kan leda till en bredare omvärdering av hur filmindustrin hanterar anklagelser mot mäktiga personer, både i Frankrike och internationellt.

Faktaruta: Gérard Depardieus dom