Netanyahu: Gazaanfallen ”bara början” – Oron växer för utökad konflikt

JERUSALEM – Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har utfärdat en skarp varning efter den senaste vågen av dödliga flyganfall mot Gaza. Han förklarade att operationerna bara var ”början”, vilket kraftigt ökar oron för en bredare och mer förödande upptrappning i regionen.

Premiärministerns TV-sända tal på tisdagskvällen den 18 mars 2025 kom efter att israeliska styrkor genomfört omfattande flygattacker över Gazaremsan. Dessa attacker bröt en bräcklig två månader lång vapenvila som inleddes den 19 januari. Enligt hälsomyndigheter i Gaza dödade de initiala anfallen minst 404 palestinier, varav många kvinnor och barn, och skadade hundratals fler. Attackerna riktades mot flera områden, inklusive Khan Younis, Rafah, Gaza City och Deir el-Balah.

”Hamas har redan känt tyngden av vår styrka det senaste dygnet, och jag vill försäkra er – och dem – att detta bara är början,” sade Netanyahu med eftertryck. Han hävdade att Israel kommer att fortsätta strida tills dess mål är uppnådda: frigivning av all gisslan som hålls av Hamas, eliminering av gruppen samt att säkerställa att Gaza inte längre utgör ett hot mot Israel.

Kollapsad vapenvila och avstannade förhandlingar

De förnyade stridigheterna satte abrupt stopp för den vapenvila som medlats fram av USA, Egypten och Qatar. Den hade inneburit en period av relativt lugn efter femton månaders intensiva strider som utlöstes av den Hamas-ledda attacken mot Israel den 7 oktober 2023. Under vapenvilan frigavs en del gisslan av Hamas och palestinska fångar av Israel, och mer humanitär hjälp kunde föras in.

Netanyahu lade skulden för sammanbrottet på Hamas och hävdade att gruppen avvisat förslag om att släppa fler av de uppskattningsvis 59 personer (varav 24 tros vara vid liv) som fortfarande hålls som gisslan i Gaza. Han meddelade att framtida förhandlingar endast skulle ske ”under beskjutning”. Hamas, å sin sida, anklagade Israel för en ”förrädisk” attack mot civila och för att ensidigt ha brutit vapenvilaavtalet. De menade att Netanyahu bär ansvaret och potentiellt offrar den återstående gisslan.

Sammanbrottet skedde samtidigt som parterna var oeniga om vapenvilans nästa fas. Hamas krävde en permanent vapenvila och ett fullständigt israeliskt tillbakadragande – villkor som Netanyahu vägrade gå med på. Nyliga förslag, inklusive ett som rapporteras ha innefattat en 50-dagars vapenvila i utbyte mot fem gisslan, lyckades inte överbrygga oenigheten.

Humanitär kris fördjupas, internationella fördömanden ökar

Den återupptagna bombkampanjen har förvärrat den redan katastrofala humanitära situationen i Gaza. Israel rapporteras ha upprätthållit en blockad mot territoriet, vilket kraftigt begränsar införseln av hjälp, mat, bränsle och vatten. FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) varnar för krympande lager och desperation. Nyliga rapporter indikerar fortsatta dagliga förluster, och FN noterar att sedan vapenvilan upphörde har minst 100 barn dödats eller skadats varje dag. Gazas hälsoministerium uppger att den totala dödssiffran sedan oktober 2023 överstiger 50 800.

Internationella reaktioner på den förnyade israeliska offensiven har varit snabba och kritiska. Medlarländerna Qatar och Egypten fördömde attackerna som en farlig upptrappning som hotar stabiliteten i regionen. Turkiet beskrev attackerna som en potentiell ”ny fas” i en ”folkmordspolitik”. Storbritanniens utrikesminister kallade anfallen ”fruktansvärda”, medan Saudiarabien fördömde dem i ”starkast möjliga ordalag”. Frankrike krävde ett omedelbart stopp för våldet. Även inom Israel har protester ägt rum, där anhöriga till gisslan anklagat Netanyahu för att prioritera militära åtgärder framför att säkra deras näras frigivning, möjligen för politisk vinning på grund av inhemsk press kring statsbudgeten.

Analys: Ett högriskspel

Netanyahus besked att anfallen ”bara är början” väcker djupa farhågor. Medan Israel inledningsvis fokuserat på flyganfall, tyder rapporter på att en markoffensiv fortfarande är ett alternativ, vilket potentiellt skulle kunna utvidga operationerna bortom det nuvarande fokuset, som inkluderar upprättandet av en ”säkerhetskorridor” i södra Gaza.

Denna aggressiva hållning kan tolkas på flera sätt: som en hård förhandlingstaktik för att pressa Hamas, en genuin militär strategi för att uppnå de uttalade krigsmålen, eller som ett drag påverkat av inrikespolitiska kalkyler för att stärka stödet. Oavsett motiv medför beslutet att återuppta storskaliga militära operationer enorma risker. Det ökar avsevärt sannolikheten för ytterligare massiva civila förluster i det tätbefolkade Gaza, fördjupar den humanitära katastrofen och riskerar att ytterligare spä på regionala spänningar, vilket potentiellt kan dra in andra aktörer. Vägen framåt är kantad av osäkerhet, och risken för felberäkningar och ytterligare förödelse vilar tungt över regionen.