PARIS – Frankrike och Algeriet befinner sig i sin djupaste diplomatkris sedan Algeriet bröt sig loss från kolonialmakten 1962, efter att länderna inom loppet av två dygn förklarat vars 12 diplomater persona non grata och kallat hem sina ambassadörer för konsultationer.
Gripandet den 11 april av tre algeriska medborgare i Paris – däribland en tjänsteman vid Algeriets konsulat i Nanterre – blev gnistan som tände konflikten. De misstänks för inblandning i bortförandet av regimkritikern och influeraren Amir Boukhors (”Amir DZ”), som kidnappades i en förort till Paris natten 29–30 april 2024 och frigavs knappt 30 timmar senare. Franska antiterroråklagare rubricerar fallet som ”kidnappning kopplad till en terrorhandling”.
Algeriets utrikesdepartement svarade omedelbart med att ge tolv franska inrikesattachéer 48 timmar på sig att lämna landet. Paris slog tillbaka nästa dag: tolv algeriska diplomater och konsulatsanställda måste lämna Frankrike, och ambassadör Fabien Penone kallades hem för konsultationer.
Élyséepalatset fördömde åtgärden som ”oacceptabel och oförklarlig” och betonade att Frankrike ”kommer att försvara sina intressen”. Utrikesminister Jean‑Noël Barrot beklagade nedkylningsspiralen men underströk att Paris enbart agerat inom ramen för fransk rättskipning.
Algeriska myndigheter anklagade å sin sida Frankrike för brott mot Wienkonventionen och för att vilja ”förödmjuka” Algeriet genom att gripa en diplomat. Inrikesminister Bruno Retailleau pekades ut som huvudansvarig för eskalationen.
Krisen faller in i ett bredare mönster av frostiga relationer. Paris erkände i juli 2024 Marockos suveränitet över Västsahara, en position Algeriet ser som ett direkt angrepp på sitt stöd för självständighetsrörelsen Polisario. Spänningarna har också förstärkts av tvisten om återtagande av algeriska medborgare som Frankrike klassar som säkerhetsrisker, samt av fängslandet av den fransk‑algeriske romanförfattaren Boualem Sansal, som i mars 2025 dömdes till fem års fängelse i Alger.
Diplomatiska utvisningar är en ovanlig och drastisk åtgärd som speglar det djupa misstroendet mellan de två länderna. Ändå medger båda sidor att dialogen förr eller senare måste återupptas för att hantera migration, terrorismbekämpning och energisamarbete i Medelhavsregionen.
Tidslinje över krisen
| Datum | Händelse | Parter | Nyckelfråga |
|---|---|---|---|
| 29–30 apr 2024 | Kidnappning av Amir Boukhors i Paris | Algeriska medborgare | Förföljelse av regimkritiker |
| 11 apr 2025 | Gripande av tre algerier (inkl. konsulattjänsteman) i Frankrike | Fransk polis | Kidnappning, terrormisstankar |
| 12 apr 2025 | Algeriet utvisar 12 franska diplomater | Algeriets UD | Vedergällning |
| 13 apr 2025 | Frankrike utvisar 12 algeriska diplomater, kallar hem ambassadör | Frankrikes UD | Svar på utvisning |
Analys
Krisen belyser den fortsatt sköra relationen mellan Paris och Alger – formad av kolonial historia, migrationsflöden och rivalitet i Nordafrika. Utvisningarna riskerar att undergräva månaders försök till försoning och kan försvåra samarbetet om irreguljär migration över Medelhavet och om säkerhetsfrågor i Sahel. Samtidigt växer trycket inrikespolitiskt på båda ledare: president Emmanuel Macron måste visa fasthet inför högeroppositionen, medan president Abdelmadjid Tebboune inte kan uppfattas ge efter för den forna kolonialmakten.
Trots den upptrappade retoriken har både Barrot och hans algeriske motpart Ahmed Attaf betonat att kanalerna förblir öppna – ett tecken på att realpolitiska behov till slut kan tvinga fram ett nytt, om än skört, modus vivendi.
Källa: AP News, Reuters, Al Jazeera, France 24, Euronews, El País
Vad tycker du?