STOCKHOLM – Peru uppges fortsatt starkt överväga svenska Saab Gripen E/F-stridsflygplan i den pågående moderniseringen av landets flygvapen, vilket kan innebära att det svenska alternativet prioriteras framför konkurrenter som amerikanska Lockheed Martin F-16V och franska Dassault Rafale. Ny Teknik rapporterar att den svenska regeringen nyligen formellt begärt riksdagens godkännande för att kunna ingå ett avtal om försäljning av upp till 12 Gripenplan till Peru, vilket signalerar att processen är aktiv.
Peru står inför uppgiften att ersätta sina åldrande franska Mirage 2000 och sovjettida MiG-29-plan. Målsättningen är att anskaffa totalt 24 nya multirollflygplan i två etapper. För detta första steg ska Peru, enligt uppgifter från diverse internationella försvarsnyhetssajter, ha ansökt om ett lån motsvarande cirka 2 miljarder dollar.
Den svenska regeringens begäran till riksdagen gäller ett så kallat regering-till-regering-avtal (G2G), vilket Peru specifikt ska ha efterfrågat. Enligt information från både Ny Teknik och Army Recognition inkluderar det svenska förslaget inte bara flygplanen utan potentiellt även tillhörande luftvärnssystem. En viktig del av erbjudandet från Saab förväntas också vara industrisamarbete, tekniköverföring och möjligheter till lokal produktion i Peru, liknande den modell som används i Brasilien.
Flera faktorer talar för Gripen. Flygplanet framhålls ofta i försvarsanalyser som kostnadseffektivt med låga driftskostnader och modern teknologi som AESA-radar samt avancerade system för elektronisk krigföring. Sveriges geopolitiska position som alliansfritt land bedöms också vara attraktivt för Peru, som söker strategiskt oberoende och vill undvika de politiska kopplingar som ibland följer med amerikansk utrustning. Saabs erbjudande om lokal tillverkning är dessutom, enligt dessa analyser, en viktig faktor för Peru i strävan att utveckla sin inhemska försvarsindustri.
Om Peru väljer Gripen blir landet den tredje sydamerikanska nationen, efter Brasilien och troligen Colombia, att använda flygplanstypen. Detta skulle, enligt bedömare som citeras av Army Recognition, kunna påverka den regionala maktbalansen och stärka Gripens ställning i Latinamerika. Affären ses som en del av Saabs och Sveriges strategi att öka sin närvaro på den latinamerikanska försvarsmarknaden.
Affären möter dock potentiella hinder. Förutom behovet av slutgiltigt godkännande i båda länderna och konkurrens från andra leverantörer, pekar försvarsanalyser på att amerikanska exportregler kring Gripens motor (GE F414) kan bli en faktor, liksom den bredare geopolitiska situationen med Kinas växande inflytande i regionen.
Om avtalet går i lås väntas leveranser kunna påbörjas runt 2028–2030. Perus val kommer att visa hur landet väger behovet av modern försvarsförmåga mot önskan om strategisk autonomi och industriell utveckling.
Källa: Ny Teknik, Army Recognition, Vinkelns egna försvarsanalyser
Vad tycker du?